Hur man äger J.

Även en elite som J. kan bli ägd:



/A.

Earth Hour.

Idag är ju den så kallade Earth Hour, där vi alla ska släcka våra lampor och elektronik för naturens skull.
Inte nog med att vi sparar massa el, alla djur blir ju också jätteglada. Det låter som en jättebra idé! Om man är bög.

Helvete vad trött jag blir på dessa försök att rädda våran natur. Det hjälper inte era hjärntvättade veganer.

Hur fan ska detta hjälpa jorden på något sätt? Vad hjälper det om alla släcker sina lampor och elektronik i en timme för att sedan fortsätta som normalt efter? Det är som att vänta en extra timme med att avrätta en person. Han kommer ju ändå dö, lika bra att få det gjort.

- Men det är ju symboliskt!

Snälla, håll käften!

Jag tänker ha min lampa, min dator, min xbox och min el-tandborste på. Sen kommer jag spela fet musik ur mina 5.1 sorround högtalare med fet bas.

Alla ni som läser detta kommer dö ändå innan jorden kommer bli "bättre".

Jag ger jorden långfingret, hoppas ni gör samma sak.

Fuck you.

/ J.

The Parken.

Jag A. är här för att berätta om The Parken.

Mina kära vänner. Det är något jag måste bekänna. Något som har hållit mig vaken dag och natt.
Det är inte min rädsla att förlora möjligheten att göra en kip-up. Det är inte fjortisar, feminister, homosexuella, TV-spel eller förlusten av att raka av skägg.

Nej, det är värre än så.
För ett tag sedan upptäckte jag att te, skiten man dricker, också kan stavas thé. Ordet thé är väldigt nära the, som är en del av denna sidas namn.
Så jag tänkte, om man tänker att det blir théparken så låter det som en jävla park där man serverar te. Hur gay är inte det? Låter ju helt jävla fjantigt.

Låt oss uppmärksamma att The Parken inte står för det. Det är ingen fucking park du dricker te i, och det kommer aldrig vara det. Det enda du får dricka i denna park är alkohol.

Hur som helst så har jag, A., skön som jag är, har tänkt berätta för er hur vi kom på namnet The Parken. Ha tålamod och läs denna häpnadsväckande historia som får den starkaste att falla i gråt:

Jag och J. var och bergsklättrade i Sydafrika för sådär tre år sedan. Taffelberget hette det och var stort som satan i gatan. Det tog väldigt lång tid och mycket energi att klara av detta då packningen var ganska tung. Efter mödosamma timmar av blod, svett och tårar nådde vi toppen av snoppen (berget).

Efter att ha pustat ut som små motherfuckers (mammaknullare) så skådar vi denna vy som vi kämpat så hårt för att nå. Uppe på detta stora berg så ser en miljö som liknar en park. The Park of all times. Men det var något som är fel.

Nu kommer det intressanta. Är ni med i svängarna? Då kör vi!

Vi ser att vid en bänkliknande sten så sitter en samuraj. Hans svärd är större än berget och han sitter där och softar. Nakamura-san hette han. Han vände sig om och sa något på japanska. Då vi inte förstod vad han menade så svingade han sitt stora svärd mot oss.

J. backade undan så kraftigt att han föll av klippavsatsen.

A.: Nej! J.!

J.: Aaah! *faller till sin död*

Jag blev då så arg, att jag använde min mäktiga Kung Fu och dödade Nakamura-san därefter kastade jag mig själv ned för berget, i förhoppningar om att fånga J. på vägen ner trots att det gått ungefär två och en halvtimma sen han föll.

För de som har lite logik i huvudet så fattar de fullt och tydligt att det här inte stämmer.
Notera att det mesta här på The Parken är sant om vi inte uppger att det är falskt.

Ajuste, vi kommer aldrig berätta vad The Parken står för ändå så GLÖM DET helt enkelt.

/A.

P.S. Nej D. jag tänker inte skriva om dig.
P.P.S. Fuck you.


Glöm det.

För någon vecka sen så hände det mig en rolig sak.

Det ringer på min mobiltelefon och ser att det är från mitt jobb. Såhär lyder telefonsamtalet:

Jag: Hallå?
Jobbet: Hej J.
Jag: Hej hej.
Jobbet: Du, jag måste prata om en allvarlig grej med dig.
Jag: Vadå?
Jobbet: Jo, som jag har förstått det så bloggar du en del?
Jag: Ehh jaa?

Nu börjar jag le.

Jobbet: Och vi har läst ditt inlägg om NK.
Jag: Ja? Haha.
Jobbet: Vi vill att du tar bort det, för du får inte skriva om såna saker.
Jag: Haha va? Varför skulle jag ta bort det?
Jobbet: För att du får inte skriva om såna saker, du får inte "yppra" (eller ippra, jag hörde inte vad personen sa i telefonen)
Jag: Jag får väl skriva om vad jag vill?
Jobbet: Nej, du får inte nämna namn och såna saker.

Jag håller just nu på att försöka hålla mig från att asgarva i telefonen.

Jag: Jag har inte gjort det heller, jag har inte nämnt ett enda namn i det inlägget.
Jobbet: Du kallade Chefen för C.
Jag: Ja? Det står för Chefen.
Jobbet: Men vi vill att du tar bort det inlägget i alla fall.
Jag: Annars vadå? Vad ska hända?
Jobbet: Annars kommer vi gå vidare med det här..
Jag: Vilket menas med?
Jobbet: Jaa, vi kommer gå vidare med det här helt enkelt.

Och vad menas med det? Kommer vi synas i högsta domstolen? Herregud.

Jag: Du vet att det finns något som heter Yttrandefrihet och Tryckfrihet va? Jag får säga och skriva om vad jag vill sålänge jag inte nämner några namn. Vilket jag inte har gjort.
Jobbet: Du får inte yppra dig! (nu kom det där ordet igen)

Jag ger upp, för personen fattar inte att deras såkallade kontrakt står inte över en GRUNDLAG som finns i Sverige.
Angående kontraktet, jag vet inte hur många saker jag fick mig lovade som inte har hållits. Dags att ni sköter ert jobb?
Jag sa att jag skulle ta bort inlägget. Men det kommer inte hända och jag ska nu förklara varför och till min hjälp har jag min gode vän Wikipedia.

"Tryckfrihet innebär rätt att trycka och sprida information och uppfattningar fritt i text, till exempel via böcker, internet, tidningar eller flygblad. Tryckfriheten innebär att medborgare och grupper inom landet får publicera alster utan att någon förhandsgranskning eller censur äger rum. Man har också rätt att fritt distribuera producerade texter. Tryckfrihet ses normalt som en grundläggande del i representativa demokratier.
Varje medborgare i en stat där tryckfrihet råder har rätt att i tryck sprida sina uppfattningar så länge de inte bryter mot någon annan lag vars innehåll begränsar tryckfriheten. Tryckfriheten får dock enligt de demokratiska principerna inte inskränkas mer än vad som krävs för att skydda andra fri- och rättigheter. I Sverige är tryckfriheten en grundlagsskyddad rättighet som regleras i tryckfrihetsförordningen. Sveriges första tryckfrihetslag kom till 1766, den första i världen."


Läs mer här: Tryckfrihet

Förstår du nu? Företaget står inte över en lag. Jag har inte nämnt några namn och jag är anonym i den här bloggen.
Det finns inte ens några konkreta bevis på att det är jag. Inse.
Det roliga är att när jag frågade hur dom hittade bloggen så ville dom inte säga varför.

Jobbet: Tänk om han läser inlägget?

Asså, inte för att vara taskig men är du trög? Det är ju det hela inlägget går ut på. Jag VILL ju att han ska läsa det.

Jag blev dåligt behandlad, kränkt och hotad. Varför skulle jag inte få publicera något som hänt mig? Något som kränkt mig? Vad är det för jävla stil av er att varna mig då jag blivit dåligt behandlad?
HUR MYCKET SKIT MÅSTE MAN TA?! Ska jag bara hålla käften om hur jag blir dåligt behandlad så nästa person råkar lika illa ut som jag gjorde? Ska jag hålla käften bara för att rädda erat skinn? Fan heller, tänk er själva i min situation för en gångs skull.

Inlägget stannar och det finns inget ni kan göra. Ger ni mig skit så kan ni fan räkna med att det hamnar på den här ilskna bloggen. Den är gjord för att folk ska fatta hur man gör en kip-up, varför fjortisar borde skjutas och hur jävla dum en chef på NK kan vara.

Fucking peace out.

/ J.



Kedjebrev.

Ni är patetiska. Allihop. Förutom jag, och möjligtsvis A.

Dessa kedjebrev som skickas runt via msn och mail är ju helt jävla idiotiska!
Varför? VARFÖR skickar ni dom vidare? I tell you why, because you SUCK.

Folk som skickar runt kedjebrev där det t.ex står:

"Hej, jag är en tjej utan ögon och om du inte skickar det här till 10 personer inom 15 min så kommer jag att stå vid din säng inatt"

Ni är ju helt hjärntvättade. En tjej som inte har ögon kan ju fan inte hitta till ditt hus! Tjejer har redan dåligt lokalsinne som det är.

Och kärleksbreven...
 
"Om du skickar det här till 30 personer inom en halvtimme så kommer du få en kyss av den du är kär i imorgon"

.... Asså. Det är bara desperata, ensamma motherfuckers som skickar runt denna tror jag. Att dom verkligen hoppas på det? NEJ du kommer inte få en kyss ditt freak.

Den senaste skiten som går runt nu är ju att alla killar ska ha en katt framför sitt nick på msn, och tjejer får inte veta nånting! OoOo! Tjejerna ska undra varför och vi killar ska bara säga "För att det är så". Finns ingen som helst logik i varför man ska ha en katt framför sitt nick.
Kan inte vi alla killar bara gå med bananer på huvudet under en viss tid och alla tjejer ska undra varför? Låter som en idé! Helt jävla onödigt och töntigt. Dock så har jag inget emot bananer, faktum är att det är den frukten som jag gillar mest, eller som vissa av ni tjejer skulle sagt.. grönsak.

Jag undrar vem som kommer på alla dessa kedjebrev?

Svar: En idiot med alldeles för mycket fritid och inga vänner.

/ J.

Internationella kvinnodagen.

Jag A. är här för att berätta om den internationella kvinnodagen.

Självklart kan jag inte låta detta ämne skippas. Vad trodde ni egentligen? Att jag skulle glömma en värdelös dag som denna?

Denna dag så är det en vacker dag (enligt dem). Det är en dag då kvinnor står för det de vill! En dag då feministers anda går upp i högvarv. Det är en dag som kvinnor får det de äntligen längtat efter att äga: En kuk. Den mäktiga manliga symbolen för makt. Det växer nämligen fram en på dem under just denna dag.

Makten under denna dag är alltså deras och det förtjänar dom (kanske), eftersom vi män har alla andra 364 dagar. Logiken bakom detta är ganska lätt att förstå: Om vi har 365 delar så utgör vi män 364/365 delar av nytta medan de har 1/365 del då de gjort någon nytta. Dock är det ingen ide att whina som de då gör under denna dag, så egentligen är det 0/365 delar.

Tydligen verkar samhället ha sitt dilemma med med denna dag.

Jag skall nämligen berätta om det mest ultimata jävla ägande jag sett, av samhället:


Jag befann mig vid plattan utanför T-centralen, Stockholm.
För de efterblivna som inte vet vad plattan är så är det en stor yta av svarta och vita trianglar där evangemang som speciella shit brukar hållas. Man kan även få knark där av knarklangare och horbögar om man knyter skon på rätt fot på ett speciellt sätt.

Hur som helst, skön som jag och J. är, så går vi vid plattan, påväg till något fucking ställe jag inte minns efter alla droger jag fick när jag knöt mitt skosnöre. Ve och fasa så ser jag en kvinna som håller tal vid en scen med massa folk (mest kvinnor) som publik. Allt whine gör oss illamående men vi passerar förbi ändå. Jag vänder mig om och ser bort från scenen och vad får jag se? Det mest jävla bästa grejen jag sett.
Bakom det hela så har företaget Manpower gjort reklam. En stor plansch hängandes ner där de står "MANPOWER!"

Jag grät av glädje över denna ironi som utspelat sig. Det var så vackert med tanke på scenariot. Jag tror jag grät en skvätt eller två av lycka.

Det finns dagar för allt: Pridefestivalen, Internationella blatte-dagen. Men när kommer Internationella TheParken dagen, den enda elitedagen som förtjänas att finnas?

Aja.

/A.

P.S. Nej, jag hatar inte min mamma.

Serie strip 2.

När en örfil inte räcker till kan du göra såhär:



/A.

Horbögar.

Jag A. är inte här för att berätta om horbögar.

Gillar bara klangen på ordet. Måste vara ett utav de mäktigaste orden!

Tänk er själva:
Du sitter på toan men har förmodan råkat glömt låsa…
Någon råkar öppna dörren:
- HORBÖG, ÄR DU BÖG ELLER? STÄNG DÖRREN! (Du säger bög oavsätt kön och om de inte stänger dörren för att ni råkar vara för sexiga så ger ni denne en örfil precis som vi skrev i tidigare inlägg)

Den andre kommer då hoppa bakåt av rädsla och stänga dörren så hårt att ni skiter på er, i toan.
Respekt.

Hur som helst, vidare till ämnet.
Dagens ämne handlar nämligen om videobloggar. Kom igen, varför läggs de ens upp? Tror de att de får en fucking Oscar för det? Dessa videobloggar är fullkomligt onödiga.

Varför?

Jo, för det första: Om de inte har en varningsskylt i början (som säger typ ”Varning! Ful person kan förekomma!”) så kan man bli överraskad. Tänk er själva att ni sätter på en video, så står någon skitful där. Hur kul är det att se? Kan ju sabba hela dagen för en.

För det andra: De flesta videobloggar som läggs upp handlar, precis som 99,9% av alla bloggar, om hur deras tråkigt enformiga vardag sett ut eller kommer att se ut. Precis som deras vanliga, ointressanta, skriftliga inlägg.

För det tredje: Jag är så jävla bäst och elite att jag vill döda mig själv och gå på min egen begravning, ge mig själv ett par blommor och sörja min egen död tills jag dör.

Det jag försöker säga är att: Om ni gör ett videoinlägg så gör något kreativt och vettigt istället för att bara visa upp er som gay-homosexuals. Och vem vet... så kanske, kanske får ni er Oscar… eller ett rejält kok stryk som många av er förtjänar!

/A.


RSS 2.0