Att se framåt.

Jag A. är här för att berätta om att man alltid ser framåt.

Folk frågar mig ofta vad jag vill bli när jag blir stor. Då svarar jag: Din pappa
och kollar på dem med en ultrasexig look som kan få glass att smälta till milkshake… ó_Ò


..
.

Jag har, liksom säkert många andra märkt att man ofta tänker för mycket på framtiden.
Med framtiden menar jag det som kommer att hända. HEHE. Heeeeeeeeeeeeh!

Många här i livet anser att inte ha några planer är en form av tråkighet. Men med det sagt så menar jag inte vad man vill göra av sitt liv utan vad som händer inom en snar framtid. Ja, till och med jag tänker så. Vi ser liksom alltid fram emot nya planer som fester, aktiviteter eller roligare saker och då glömmer man ju som sagt att leva i det som kallas nuet. Man längtar till framtiden. Varför blir det så? Är det bara för att livet gillar att fucka ur oss som tokar och rida våra asses up every Sunday morning eftersom söndagar alltid är skit dagar (bara för att det är kuk-måndag dagen efter)?

Det är tragiskt att det kan vara så svårt att njuta av nuet. Många gånger för att man är stressad men annars för att man just är uttråkad. Vi tänker inte på att den lilla stubin som vi kallar livslängd, brinner up varje sekund av våra korta patetiska liv.

Vad kan vi göra åt detta problem?

Bli odödliga.
Bingo Ringo i daimkrysset!
Men! Det är för mödosamt.

Nej. Mitt svar går till er killar där ute. Lösningen till att njuta av nuet är… THE BALLS.

Japp, pungkulorna! Jag lovar. Det är de bästa delarna på kroppen. Dra lite i ballsen en varm sommar dag då de hänger extra mycket eller bara över huvudtaget. DET är att njuta av livet. Det låter sjukt men det är sant och ni vet det.

Balls 4 life.

– Men vi tjejer då?!

Tjaa, ni kan få lite balls av oss om ni vill. Skoja. Ni har säkert er grej också. Annars är det riktigt synd om er alltså, men jag vet inte!

Det finns ingen riktig gemensam lösning förutom en utlösning. Det bara är och blir om, man utmanar ödet och dör vältränad. Eller något liknande. Ni fattar vad jag menar. Kanske. Förmodligen inte.

Så…vad kan jag klaga på nu. Jo, mitt inlägg låter som ett sån där tönt inlägg just nu:

”Åh, vi måste värna folket om självklara grejor.”
”Rädda skogen ät en bäver.”

Fan ta mig för att jag skriver ett sådant inlägg just nu.

Ha en bra dag. Och glöm inte att dra i kulorna.

/A.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0